Torsken Therese

Klockan 2 natten till 9 december ringde min telefon. Ett samtal jag inte ville ha men ändå var beredd på att få.

Pappa hade somnat in.

Han hade fått små doser morfin under kvällen och allt verkade lugnt. Ingen försämring och sköterskan var inne och tittade till honom ungefär var 20e minut.
Klockan 1:55 när hon kom in hade han somnat in.
Jag ringde mina syskon och Dingalo (Lilian) och berättade de tråkiga nyheterna. Sedan åkte jag upp till pappa för att säga hej då en sista gång.

Älskade pappa <3

Jag kan nog inte riktigt förstå det ännu. Att jag aldrig mer kommer att få träffa dig mer än i mina tankar.
Du kommer alltid finnas med mig i mitt hjärta och mina tankar. Och jag vet att du har det bra nu.
Många tårar faller.

De sista orden du sa till mig på eftermiddagen var: "nu kommer det någon. "
Jag frågade vem det var som kom, men du svarade inte.
Det måste ha varit änglarna som kom för att hämta dig.
Nu kan du äntligen få lite lugn o ro och slippa kämpa.

Pappa- jag älskar dig! <3