Är stolt över mig själv och en liten sneakpeak vad som gör mig glad

Det är jag faktiskt. 
Jag visste ju att personen skulle ändra sig. Fick ett långt meddelande idag igen. Och nu tror jag faktikst att jag förklarat allt så han förstår.
 Även om det sårar.
"Hellre sårad av sanningen, än lycklig av lögnen"



Jag är inte intresserad av lek. Jag är jätte noga med vart jag lägger tiden. Man blir ju inte yngre så att säga även om ja...30år inte är någon ålder. Men jag vill ändå må bra. Leva lyckligt, Vara glad och älskad.
Helt okomplicerat! Utan en massa gnäll, bråk eller gamla ex har jag nu kommit fram till.
Man kan kanske inte var vän med alla som jag alltid förr har trott. Åtminståne inte när det fortf finns känslor kvar från något håll. Det fungilerar inte.
Nåväl...Stolt över mig själv att även idag ha satt ned foten o sagt vad jag tycker o tänker och stått på mig!

En annan sak jag är stolt över är vågen :-)
Nu har den börjat röra sig nedåt igen efter att ha stått stilla i nästan en vecka. Sakta, sakta men ändå nedåt! :-)



OCH jag kom i mina jobbyxor som varit precis på gränsen till för små, sådär så det gör ont i midjan variant. DE testade jag idag o har jobbat i hela dagen utan några som helst problem.
Och att bero på byxor! Lindex har ett märke jag verkligen gillar (de på bilden)- Lean heter de. 399:- och finns i mörk och ljus tvätt. Låga i midjan och hur sköna som helst!
Dessa ljusa fick slinka med hem efter en lunch.
Det är just det.... Det är DYRT att arbeta mitt i stan. Speciellt när man inte äter o lägger tiden på det!
Nu har jag ju en timma att fördriva varje dag och som det varit den senaste veckan så har det varit riktigt FRUKTANSVÄRT väder! Man har verkligen ingen lust att traska ut i kostymen. Man måste ju fortf se proper "flygvärdinne aktig" ut när man kommer tillbaka...

Var uppe på vinden (minus 1 trappa bara..tillskillnad från där jag bor minus 3 trappor) och hmtade ner en lte tjockare jacka idag. Kände att det var dags. Den riktigt tjocka vinterjackan får dock vänta i gaderoben ett litet tag till. 

Men på något sätt ser jag fram emot vintern lite. Vet inte om det är fjärilen som gör det eller om det bara känns som att det är min tur i livet nu?
Jag hoppas iallafall!

(Här kommer sneakpeaken)

ND
 
Kramar


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0