Hur det går med dieten och livet??
...Jo tack...Om vi börjar med dieten så har jag som sagt valt mina tillfällen och VAD jag stoppat i mig.
Vågen är ändå på nedåtgående om än väldigt långsamt.
Men jag måste erkänna att det gått MYCKET bättre än jag trott. Har inte alls varit sugen på mat mat sådär som jag brukar. Kanske är just för att jag verkligen inte förbjuder mig att äta om jag vill äta något. Men det krävs ju lite planering i intag av de andra måltiderna och som sagt, vad man då stoppar i sig.
(jaja...jag vet att jag drack lte drinkar, vin häromdagen-men det var påfyllning av må bra kalorier/kontot denna kväll)
I går upptäckte jag till min fasa att camebridge påsarna jag köpt inte räcker då jag valde att byta ut några måltider till en Äpple/kanel gröt. Den skall tillagas i miccron. Jag äger ingen miccro. Testade att greja den på spisen men det gick INTE.
Så Therese har fått tänka om lite granna i upplägget av denna helg till jag på måndag åter kan gå o köpa nytt pulver.
Jag försöker ändå att hålla antalet kalorier/måltid och välja mat utan kolhydrater.
Som till frukost idag blev det Tonfisk och ett ägg.
Jag sitter fotfarande och försöker få i mig potionen. Visserligen äter jag den väldigt långsamt men gud vad mättande det var.
Kaffe till det blev det ju så klart!
Att bero på kaffe; nu är Koppi kaffet slut. Såg att det ligger en liten kaffehandel här nere mot Redbergsplatsen.
Tror jag ska hoppa in där på en av mina promenader.
Kanske senare idag då jag ändå ska ta mig ut och hämta ett paket i krokarna.
Annars då? Jo... det har varit en knasig vecka igen. Denna vecka verkar det som att alla människor har kommit till insikt om att be om ursäkt. Vet inte vad jag gjort eller varför men en efter en har öppnat sig och bett mig om ursäkt för saker de gjort mot mig. Någon har jag brutit kontakten helt med då det kändes som att det nu var läge.
Men jag måste erkänna att det är ganska kul... Kul att saker ock tiing faktikst kan sjunka in till slut. Att gräset inte är grönare hos grannen tex. Att det alltid kommer att vara vägar i livet som är kruvigare än andra... Att man kanske inte ska ge upp något eller någon så lätt utan att faktikst verkligen kämpa för det.
Det är något jag tror vi alla i allmänhet gör: Ger upp för lätt! Men det handlar ju om de 4st K´na:
att Kompromissa, Kommunicera, kramas och Kämpa
Nåväl... tycker att det är stort av dessa personer att faktiskt komma såhär i efterhand och be om ursäkt för saker som hänt många år tidigare.
Det känns som att man får ett avslut på allt.
Det vart lite djupare än jag tänkt från början. Men det är sån jag är...
Nu ska jag ta tag i mig själv o fånga upp paketet och dona lite.
Varma höst kramar till er alla!!
Ni är duktiga på att läsa min blogg men dåliga på att kommentera, såbörja gärna!
Någon gång måste vara den första :-)
