Nystart

Har varit sugen på att skriva många gånger...men det har inte blivit av. I vanliga fall skriver jag av mig all känslor men jag har inte förmått mig till det. Det har varit på tpk för mycket.....Men nu så...

Jag har tänkt..(ovanligt ;-P ) Det får blir en nystart på livet nu...
Nu är jag tillbaka i älskade Göteborg igen... Min älskade Mört saknas visserligen. Men ändå...
Att bero på Mörtis så var hon är ikväll. Det blir ju inte så ofta som vi ses nu men det är lika mysigt varje gång. En hel del skratt...Men det är så skönt för man behöver inte göra sig till...Hon bara är o tar en för den man är <3 Love you Mörtis!
Hon klippte även av mig 3kg hår oxå.... Så nu är jag lik pappa- skalle per....
Skämt å sido...Men älskade papps är ju väldigt svårt sjuk. Och han hade fått besök av en frisör en dag på hemmet och de hade kommit överrens om att kapa av allt hår då han mestadels ligger i sängen.
Så hade en sköterska kommit in en dag o sagt: Men Roger, vad har hänt med ditt hår?
Pappa hade svarat: Ja men det blir ju så nu när man äter så starka meduciner...
Någon dag senare hade personalen haft möte om patienterna och då hade hon sagt: Det är ju så synd om Roger som tappat håret av alla meduciner....
Alla hade börjat skratta och sa: men frisöer har varit hos honom!
Pappa är full i fan hur sjuk han än är och har alltid glimten i ögat <3 Älskar dig och jag hoppas du skall få komma hem snart och få en fin tid trots ditt sjukstadie.

Hur som haver så tänker jag en massa som vanligt. Jag börjar närma mig 30 strecket. 6 dagar kvar.... Känns på något sätt väldigt konstigt. Jag trodde jag skulle ha kommit en längre bit påvägen när jag var 30år. Kanske ha stadgat mig, o ev skaffat familj o tryggat min framtid... Det är väl vad jag önskar... Den dagen kommer, det är jag säker på.
Men summan av kademumman....det blir inte alltid som man tänkt sig.



Kortet är från i fredags. Vi hade inflyttningsfest i våra nya lokaler. Super najs! Whiteparty var temat, därav är alla vitklädda. Det var en riktigt kul kväll! Och faktikst så kände jag mig ganska fin...Och stärkt trots att man jobbat dygnet runt sedan jag flyttade tillbaka.
Visst saknar jag Tokholm och framförallt Saltis, ofta... Men fördelen är ju att man kan åka o hälsa på.

Borta bra men hemma bäst....
Och att bero på hemma...Här kommer att par bilder ifrån mitt numera "hem" även kallad "Bunkern" då den ligger minus 3 trappor ned:








Det är vitt....vitt....vitt....och åter vitt...Lite svart, lite lila o lite rosa...Det kommer att bli mysigt när jag är klar. Jag har stora planer och visoner om hur det skall se ut. Forts följer...

kram kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0