Torsken Therese

Två dagar kvar till julafton
Två dagar kvar att arbeta på Nobel

Allt känns egentligen väldigt konstigt. Hela veckan har varit upp o ned.
Har bara varit hemma i veckan. Eller ja, jobbat har jag ju gjort men på kvällarna. De har jag tillbringat hemma. Kände att jag behövde det.
Men det har följts av många diskusioner.
Ingenting är enkelt hur man än vrider o vänder på det.



Var hos läkaren idag igen och fick svaren på de sista proverna. Frisk som en nötkärna är jag. Tydligen. Jätte skönt att veta men man kan ju undra en extra gång eftersom jag hela tiden är förkyld...
Nåväl....

Julen ska jag spendera med familjen Brycke på Orust. Henrik o barnen kommer och hämtar mig på jobbet i morgon så åker vi direkt dit. Blir kvar där till juldagen och ytterligare ett par dagar i Älvängen.


mitt i julgodis tillverkningen med mina tre ♥ 

27e åker jag hem igen och jobbar min sista dag den 28e på Nobel. Därefter är jag ledig från 29 December ända till den 9 januari.

29 December är det begravning av pappa. Det kommer vara väldigt jobbigt! Känns som jag förtränger det hela för visst är jag nere och inte riktigt glad...Men jag kan inte gråta och vara ledsen.
Är jag konstig??

Mörtis vaktar iaf lägenheten när jag är borta.
Att bero på Mörtis så firade vi lilla fiskjulafton igår. Fick en döskalle ljuslykta- ROSA! :-) Så fin så fiiiin



Så himla skönt att vi fick till tiden en stund. Skönt o bara prata av sig om allt mellan himmel o jord o lite ditten o datten o bara va. Det vi är bäst på. Love you Mörtis! ♥
Att hon dessutom varit på Ica Fokus o inhandlat fiskmysmat gjorde inte saken sämre. Ett eller två glas vin, ostar, oliver och massa gott! Perfekt julafton i min mening.

Bävar lite för den kommande. Vet att det kommer att bli väldigt mysigt och att jag kommer att trivas. Men ändå... Ångest, ångest... Någon är där och någon är där. Den o den o den sitter ensamma och de vill inte vara ensamma. Jag får ångest iallafall... Jag vill ju inte behöva välja någon.
Men i år var jag tvungen. Om det här ska bli bra är jag tvungen för barnens skull. Det är ju ändå för dem man "firar". Det är ju lite av deras dag så ibland måste man bara lämna alla känslorna åt sidan.
Och visst- Jag tycker ju att det ska bli mysigt.
Det gör jag!

Ha det så bra allesammans!
Och en rikigt GOD JUL!

kramar

Det spökar i mitt hem. Sop påsen som jag glömde kvar innanför dörren i morses...Stod kvar innanför dörren när jag kom hem...Men NU är den BORTA! Förstår ingenting....
Kanske inte är så normalt att leta efter en sop påse... Men... frågan är vart den tog vägen?!?!
Var tvungen o smsa Mörtis om hon varit här idag (inte sett spår av henne heller förvisso), om hon slängt den. Inte fått svar ännu men... tvivlar på att hon slängt den. Hon har ju inte någon nyckel till soprummet ens...
Hmm.....



Mår som....en vingklippt fågel förövrigt. Man förväntas alltid vara glad och stark med en massa jävlaranamma... Men... Man MÅSTE få vara ledsen också. Är det så konstigt att man inte är på humör? Att man inte riktigt kan sätta fingret på varför munnen mer är som ett rakt streck än uppåt med mungiporna.... Så många måsten.... God Jul på er alla iallafall! Hoppas ni har en härlig julvecka utan för mycket stress!



-Kära tomten: Jag skulle vilja åka bort till värmen och få koppla bort och av för en stund.
Kan vi ordna det?

Halleluja!!! Det är fredag tack amen!
Sitter på tåget till Älvängen. Sååå skönt med helg!
Ikväll blir det vin o mysmat. O resten av helgen fixande med julklappar, huset och HB's företag. Barnlediga denna helg så vi får passa på att hinna med det som aldrig annars hinns med.
Det är egentligen lite lustigt. Att gå från att vara ensam till att vara 4. Det är mysigt men helt klart en omställning. Oftast går det jätte bra med tjejerna och jag tror de tycker om mig ganska mycket. Det känns iaf lättare o lättare med dem.

Igår fick jag en del ord ifrån mina kollegor som de tyckte var jag. Dessa ord var det. Vad tycker ni? Stämmer det?

Står på jobbet och väntar på att kaffemaskinen skall ha bryggt klart. Är så trött så trött.
Vaknat av åska flera gånger inatt. Sovit oroligt och hade svårt att somna.
Men men.
Ikväll bär det av till älvängen och mina 3 hjärtan.
På jobbet samlar vi in julklappar till behövande barn som finns på olika kvinnojourer. Fint initiativ tycker jag.
Så just nu ser det ut såhär hos oss

Ja...där sitter jag just nu... Det har gått bra idag även om jag önskade att förmiddagen kunde gått lite snabbare.
Varit/är irriterad. Men nu verkar dagen för begravningen äntligen bli bestämd. Den sker i största sannorlikhet i mellandagarna.

Det är tydligen jul om knappt två veckor... Har inte den minsta julkänslan överhuvudtaget. Men eftersom kollegan fyllde år idag firade vi honom med lite glögg o pepparkakor o lite mys.
Fick öven köpt min svarta julgransfot idag på lunchen så vi får väl se om jag får klätt min svarta julgran ikväll. Det hade i och för sig varit lite toligtvo köpt ett par svarta och ett par vita till... Jag har ju ändå trädtema i mitt vardagsrum.
Att bero på inredning, slank in på IKEA igår när jag o Mörtis varit och storhandlat. Fick med mig några hyllor hem som jag ska sätta upp i köket på den långa tråkiga väggen. Tror det kan bli bra. Åtminståne är allt bättre än hur det ser ut nu!

Jag mår inte så bra... Men det får gå ändå. Livet går vidare för oss andra.
 Är hemma hos mig nu. I lugnets tysta vrå.
Idag är en sådan dag jag bara tänker vara. Tillåta mig själv att vara ledsen.
 
Har fått min Mindfulness bok som jag nu tänkte krypa upp i mitt hörn av soffan och läsa nu över en kopp te.

<3

Kan fortfarande inte förstå... Det känns overkligt...

Klockan 2 natten till 9 december ringde min telefon. Ett samtal jag inte ville ha men ändå var beredd på att få.

Pappa hade somnat in.

Han hade fått små doser morfin under kvällen och allt verkade lugnt. Ingen försämring och sköterskan var inne och tittade till honom ungefär var 20e minut.
Klockan 1:55 när hon kom in hade han somnat in.
Jag ringde mina syskon och Dingalo (Lilian) och berättade de tråkiga nyheterna. Sedan åkte jag upp till pappa för att säga hej då en sista gång.

Älskade pappa <3

Jag kan nog inte riktigt förstå det ännu. Att jag aldrig mer kommer att få träffa dig mer än i mina tankar.
Du kommer alltid finnas med mig i mitt hjärta och mina tankar. Och jag vet att du har det bra nu.
Många tårar faller.

De sista orden du sa till mig på eftermiddagen var: "nu kommer det någon. "
Jag frågade vem det var som kom, men du svarade inte.
Det måste ha varit änglarna som kom för att hämta dig.
Nu kan du äntligen få lite lugn o ro och slippa kämpa.

Pappa- jag älskar dig! <3

Sitter brevid pappas sjuksäng i Lidköping. Många tankar rusar förbi under tiden.
Jag undrar hur stark man måste behöva vara i detta liv? Måste alla det? Eller drabbas "bara" få? Och är jag då en av dem?....
Det känns verkligen så. Livet är orättvist! Jag önskar att jag hade mindre hjärta och inte brydde mig om allt o alla så mycket. Men samtidigt, då är det ju inte varit JAG... Och jag vill ju inte vara någon annan. För jag vet att jag har en massa goda kvalitéer. Jag vet vad livet är. Och jag vet hur tufft det kan vara!

Sitter iaf o vakar över pappa nu. De ringde idag o sa att han var väldigt försämrad. Och ja... Han sover hela tiden. Han har ont och får morfin. Hans muskler har förtvinat. Han kan inget göra mer än ligga där och försöka andas så gott det går.

Älskade papps!
Du skulle ju få leva så mycket längre och få vara frisk. Kunna resa och hälsa på oss syskon och din egna syster.
Du skulle få uppleva barnbarn... Pilla med alla mackanicker som du alltid pillat med. Pluggat in Kjell o Company katalogen så du kunde den utantill när vi frågade något. Kokat gott kaffe! Och alltid ha svar på frågan när man ringer o har någon om teknik o båtar...
Det känns verkligen orättvist.
Men det är väl det här som kallas livet...
Jag hoppas bara det vänder någon dag så livet kunde bli några hekto lättare. Att motvinden kunde mojna en liiiiten gnutta.

Jag hoppas....

"Sometime you need to pick yourself up and carry on"

Idag ska jag äntligen få träffa min älskade Mört!
På tok förlänge sedan nu som vi bara umgicks, skrattade åt ingenting, svor åt alla jävligheter eller bara satt tysta och gjorde ingenting.
Du är bäst Mörtis!!! <3 Love you!

Sitter på bussen från älvängen påväg till jobbet. Det tar en Tim ganska exakt att åka kommunalt.
Idag väntar jag på besked om pappa kommer att flyttas och i sådanafall när det blir av. Det är lite det som styr mitt liv just nu. Blir det flytt måste jag slänga mig iväg o fått fixat allt. Själv känner jag att det skönaste hade varit om han hade fått bo kvar på korttids. Jag är orolig över att personalen inte ska orka hantera honom. De är inte vana vid så svårt sjuka personer där. De är vana vid dementa personer som är lite snurriga men ändå hyffsat pigga!
Ja, vi får se vad de säger idag.
Idag är dagen Manjana oxå! Lotta är förvisso sjuk men det ska bli mys o träffa alla andra ändå! (bara inte flytten måste ske på mån flr då måste jag åka upp till Lidköping o fixa redan ikväll). Ska vara på julbord i Vadstena kloster med HBs jobb imorgon. Behöver åka från Gbg redan kl12!
Så livet går i ett!
Var hos läkaren igår. Alla proverna var tipp topp-lever, kolestrol,njurar osv... Han tog dock ett par till: B-vitamin, järn, kalcium, ämnesomsättning och något med blodkropparna för mitt dåliga immunförsvar. 129 i blod hade jag vilket är lite lågt men ingen fara...
Fick kortisonnäspray så nu ska jag försöka bli av med beroendet. Har lagt upp en plan några veckor framåt.
Efter nyår är jag dessutom uppskriven på en 8 veckors kurs i Mindfulness. Det ska bli mycket intressant! Tror det kan vara nyttigt att stanna upp o ransaka sig själv emellanåt. Kanske kan få mer harmoni i min sömn osv...
Ett test till ska de göra. Ska kolla hjärtfrekvensen under 24tim i och med blodtrycket ändå inte är helt bra...
Så...nu har ni full rapport över Torsken.

Over and out

(visst är vi lika jag o papps?! ;-)